Wirtschaftswunder på nytt

Den ekonomiska motorn vid namnet Tyskland är i full fart. Nästan varje färsk statistisk uppgift som dyker upp backar upp den tanken, att det var länge sedan då den tyska ekonomin var i så bra skick den nu är. Man kan plocka upp vilken godtydlig ekonomisk variabel som helst och storyn är exakt samma.

I dag publicerades uppgifter om läget på arbetsmarknaden i April. Arbetslöshetsgraden log på 6 procent, en av de bästa siffrorna inom den industrieliserade världen. Mer anmärkningsvärt är ändå den förändring som har skett i landet inom några års tid. Någonting måste har gjorts rätt i den teutoniska republiken.

Det kunde ha gått mycket sämre och det egentligen gick. Då landet förenades 1991 var cirka 2.5 miljon tyskar utan arbete. Men den före detta Östtyskland var fullständigt ofärdig att konkurrera i den globala ekonomin. Dess medborgare hade en utbildning de inte kunde dra nytta av i det nytt förenat Tyskland. Den östtyska industrin var helt värdelös.

Arbetslösheten steg, sakta men säkert. Trenden var uppåt. I 2005 var nästan 5 miljon tyskar utan arbete. Det är makalöst att siffran har du halverats. Den positiva förändringen måste vara någon typ av världsrekord inom den utvecklade världen.

En viktig sak bakom den här positiva trenden är det att de så kallade enhetskostnaderna för arbete har minskat. En viss roll har antagligen också haft de så kallade Harz-reformerna som infördes under bundeskansler Schröders tid.

Lärodomen i den här tyska historien kanske är det att det löner sig att ta hand om landets konkurrenskraft med en löneutveckling som inte överskrider produktivitetsutvecklingen. Man borde inte heller glömma att den tyska industrin producerar varor som har gott om mervärde, som bara kan produceras av individer med en hög eller annars en prima utbildning.

Den tyska wirtschaftswunder är född på nytt.

Länk: http://www.destatis.de/jetspeed/portal/cms/Sites/destatis/Internet/EN/press/pr/2011/05/PE11__206__132,templateId=renderPrint.psml

Marknaderna säkra på en grekisk skuldsanering

Tittar man på räntorna är marknadens tolking om Grekland klar: det tros inte att landet kan ta hand om alla sina skuldplikter. För ett två års papper räknar man en nittioprocents sannolikhet att Grekland inte betala tillbaka allt som landet borde. Ok, nittioprocent är inte hundra procent men i praktiken betyder den här typen av siffra att marknaden är helt säkra på att det ska ske en så kallad default, landet är okapable att ta hand om amorteringar och räntebetalningar.

Och den här tolkningen har marknaden haft på länge. Inga drasktiska förändringar har skett under de senaste månaderna. Man har varit säkra på default nu över ett års tid. Det var under år 2010, då marknaden börjat räkna med en grekisk default och detta oavsett vad som har hänt på den politiska planen. Tillfällig eller en permanent stödmekanism verkar spela ingen roll.