torsdag 30 juni 2011

Grekland är inte ett nytt Lehman

Fast marknaden på har varit säkra på att Grekland inte kan ta hand om sina skuldplikter försöker politikerna undvika default genom ge stödpaket efter stödpaket åt landet. Det sägs att stöder man inte landet ska vi ha en ny finanskris i famnen. Det finns ingen som vet vad som händer på marknaden om Grekland förklarar default.

De mest pessimistiska är av den åsikten att det skulle komma ett nytt Lehman-fall (lf). Den här analogin dock backas inte upp av det egentliga läget, därför att man i lf hade en smittoeffekt som berodde på det faktumet att aktörerna i finanssystemet (bakner och försäkringbolagen) inte visste hurdana riskexponeringar det fanns i var och ens balansräkningar.

Så är det inte med Grekland. The Economist beräknade i sitt färskaste nummret hurdana risker de stora europeiska bankerna har i Grekland. De är inte så stora egentligen. Tar man t.ex en stor tysk bank, Deutschebank, värdet på Greklandriskerna är tämligen små i förhållandet till bankens balansberäkning. Tidningen till och med trodde att credit default swaps inte skapar några större problem i fortsättningen. Summorna som lånats till Grekland är förstås förvånansvärt stora i och för sig, men då bankerna har stora balansberäkningar ett miljard belopp betyder inte så mycket som man kanske trodde. Och den största skillnaden mellan subprime-krisen och Greklandkaoset är det att det går att beräkna hurdana risker varje aktör faktiskt har i Grekland. Det här kunde man inte göra med de instrument som startade finanskrisen, asset back securities, collateralized debt obligations (cdos) and de derivatinstrument som hade emitterats kring dessa krångliga cdos.

Sannolikheten för att en konskursdrabbade Grekland skulle skapa samma typ av panik på finansmarknaden man hade då Lehman Brothers kollapsade är därmed ganska liten.