Stimulering med risk

Världsekonomin verkar ha hamnat sig i en situation där det finns oräknelig mängd av risker men inte så hemskt mycket att jubla över. Förstås stämmer det här bara på kort sikt. Pä längre sikt ska tillväxten ta fart igen, sysselsättningen förbättras och de alltid så finurliga bankirer uppfinna nya metoder att ta risk. Men alltså, det ska hända på längre sikt. Som den överklassige ekonomen från England konstaterade: på längre sikt är vi alla döda.

Nästan hela tiden har vi kunnat läsa om de massiva stimuleringspaket som de olika industrialiserade länderna ska ha för att undvika en kraftig nedgång i ekonomin. Tyvärr är den här typen av politik ingalunda riskfritt.

I början av 1990-talet valde Sverige att stimulera sin ekonomi med lånade pengar. Då valde Sverige att ta risk. Sveriges risktagande lönade sig. Tillväxten ökade och på samma gång blev också ränteläget gynsamt. En underbart ekvation om du skuldsatt dig. I Finland hade det varit helt annorlunda några år tidigare. Landet skuldsatte sig på ett snabbt takt, medan räntorna steg upp och tillväxten avtog.

De stora euroländerna har redan nu sina offentliga finanser på minus. Det har funnits underskott, fast ekonomin har varit het. Man kan fundera över, hur de här länderna klarar sig när det är dags att betala tillbaks.

Det kan väl hända, att trots de här stimuleringsåtgärderna avtar tillväxten drastiskt. Detta betyder i sin tur att skattepengarna i statens kassa klirrar inte som förr men utgifterna ökar på grund av stimulering. Det verkar vara nästan omöjligt att upprepa Sveriges lyckoekvation från slutet av 1990-talet den här gången. Det kan man nämligen räkna med att om tillväxten tar fart, tar också räntorna fart uppåt.

Att stimulera ekonomin genom att öka budgetunderskott är inte hänsynslös politik i och för sig. Men då ska man bara minnas att räntorna måste alltid betalas och alltid finns det ett bäst före datum för ett lån.

Stackars islänningar

Det har inte varit lätt för islänningar på sistone. Landet har hamnat sig i en kris som sist och slutligen är skapad av landets egna beslutsfattare. Förstås var det i första hand den hög aktuella finanskrisen som ledde till att det isländska sandslottet började crasha, men redan tidigare var det finansiella läget i landet ohållbart .

Detta kunde man se t.ex hurdan räntepolitik den islänska centralbanken Sedla banki hade haft på ganska länge. Styrräntan hade varit den högsta bland de västerländska centralbankerna. Räntan hade befunnit sig över tio procent för en evighet.

Tyvärr var ett högt ränteläge ett skäl varför det blev såsom det blev. Pga de höga räntorna stormades pengar in i landet, vilket i sin tur på sätt och vis ledde till ett orationellt beteende av bankirernas sida.

Men skylla inte bara de isländska bankirerna; samma skedde i hög grad också i USA, fast tillgångarna i det här fallet "erbjöds" av en ultra låg styrränta på en procent.

Det är alltid för lätt att vara efterklok. Det som behövs nu är att öriket Island får det stöd som det måste ha. Tyvärr betyder krisen, att med en stor sannolikhet ska landet hamna sig i en svår lågkonjunktur. BNP minskar och landet blir fattigare. Det kan man tycka synd om. Den vanlige islänningen är ju inte skyldig på något annat än kanske en livslustig konsumptionsfest.

På Island avreglades marknadena men utan att de politiska beslutsfattarna hade koll på vad som händer. Den lilla centralbanken kunde inte strida emot marknadskrafterna som tog sitt.

Början

Det kallas för en början när man gör någoting för första gången, om man bara fortsätter vad man har vidtagit. Det här är min första gång på ett svenskt blogg. Tidigare har jag skrivit på finska på Kauppalehtis blogg, men då det inte är helt rimligt att ger sig till att skriva på svenska där, tänkte jag skapa det här blogget.

Jag anser, att namnet på ett blogg är viktigt. Det ska ge tydliga riktlinjer om bloggets innehåll. Namnet är ju den första saken som syns på bloggen.

För min del ska det handla mycket om ekonomi. Men för att det inte är helt begränsad vad man ska skriva om, tillade jag den där vi på namnet. Alltså vi som människor, medborgare, konsumenter etc...Då kan blogget handla nästa allt möjligt. Men ekonomi med dess olika former ska stå i centrum, det lovar jag.

Hoppas att blogget hittar läsare.