Rubriken i gårdagens blogginlägg var inte lyckad, tyvärr. Det nämligen ser inte så stabilt ut då man granskar lite nogrannare de viktigaste marknaden. De alla ger en bild av försämrade förväntingar.
De korta räntorna är på väg upp, vilket förutspår ränteförhöjning från ECBs håll. Aktieindexer och de långa räntorna är på väg ner, vilket i sin tur förutspår ett försämrat konjukturläge. Prisena på aktier är direkt korrelerade med förväntningar hos aktieägare på företagens resultatförmåga, som försvagas av en förminskad tillväxttakt, som i sin tur förminskar risken för inflation på längre sikt och därmed pressar de långa räntorna.
De här allt kanske är bara ett tecken på att revolten i de arabiska länderna har skapat oro på marknaden som nu överreagerar. För det andra är det inte något nytt vad som har hänt på råvarumarknaden. Priset på råolja har nämligen varit trendmässigt upp på en längre tid.
Och det har varit uppgående kurser på aktiemarknaden (bull run) så lång tid att investerare bara nu ser ett bra läge att ta hem vinster de har. Vi får se om vi har haft ett trendbyte eller ett tillfälligt fenomen.
fredag 25 februari 2011
torsdag 24 februari 2011
Stabilt trots oljeshocken
Den finska ekonomitidningen Taloussanomat förutspådde (24.2.2011) att ränteläge i Europa är på väg upp. Experter trodde att centralbankirernas ordalag har blivit hårdare, vilket skulle betyda att marknaden förberedds för en ränteförhöjning.
Problemet var att frågan ställs inför bara ett par experter. Då är det omöjligt att veta vad marknaden egentligen förväntar sig.
Då man vill ta reda på hurdana förväntningar marknaden har är det lättaste att ta en titt på prissättningen på olika finansiella instrument.
Så hurdana förväntningar har man på ränteläget i Europa?
Ett sätt att granska förvängtningarna på ECBs räntepolitik är att titta på så kallade EONIA swaps. Mycket enklare sätt är ändå att studera differensen mellan ett års euribor gentemot tre månaders variant. Analysen är grov men ger en tydlig bild hur ränteläget förväntas att utveckla i ett års tid. Grovt tagit borde investering i tre månaders räntepapper fyra gånger ge ungefär samma avkastning på investering än investering i ett års papper.
Gapet mellan 3M euribor och 12M euribor har ökat i februari, inte drastiskt men tydligt. Penningmarknaden är säkra på att man i ett års tid ser åtminstone en ränteförhöjning i Europa. Enligt penningmarknaden skulle det inte vara helt omöjligt heller att den viktigaste ECB styrräntan ligger på 1.5% i februari 2012.
Snabbt stigande oljepriset har hittills haft bara en marginell effekt på inflationsförväntningar och därmed på räntorna.
Problemet var att frågan ställs inför bara ett par experter. Då är det omöjligt att veta vad marknaden egentligen förväntar sig.
Då man vill ta reda på hurdana förväntningar marknaden har är det lättaste att ta en titt på prissättningen på olika finansiella instrument.
Så hurdana förväntningar har man på ränteläget i Europa?
Ett sätt att granska förvängtningarna på ECBs räntepolitik är att titta på så kallade EONIA swaps. Mycket enklare sätt är ändå att studera differensen mellan ett års euribor gentemot tre månaders variant. Analysen är grov men ger en tydlig bild hur ränteläget förväntas att utveckla i ett års tid. Grovt tagit borde investering i tre månaders räntepapper fyra gånger ge ungefär samma avkastning på investering än investering i ett års papper.
Gapet mellan 3M euribor och 12M euribor har ökat i februari, inte drastiskt men tydligt. Penningmarknaden är säkra på att man i ett års tid ser åtminstone en ränteförhöjning i Europa. Enligt penningmarknaden skulle det inte vara helt omöjligt heller att den viktigaste ECB styrräntan ligger på 1.5% i februari 2012.
Snabbt stigande oljepriset har hittills haft bara en marginell effekt på inflationsförväntningar och därmed på räntorna.
torsdag 17 februari 2011
Den billiga fyrkens tid är över, Ben!
Som alla med några studiepoäng i nationalekonomi i bagaget kan konstatera är att vetenskapen är antagandens konst - i högsta grad. Den så kallade kvantitetsteorin påstor att det i längden finns ett starkt samband mellan hur snabbt penningmängd ökar och hur stor inflation det råder i ekonomin. Sedan finanskrisens början har det igen verkat vara så att teorin säger annat och saker och ting går på sina egna spår i den ekonomiska verkligheten.
Ränternivån i den utvekclade världen har varit oförutsedd låg men inflationen har i alla andra länder än i Stor-Britannien varit i kontroll. Faktumet att det till och med har tillämpats en så pass oortodox monetärpolitisk strategi att köpa statens oblgationer med nypressade pengar har inte heller ökat oroligheter om inflation bland investerare.
Men nu börjar man höra röster bland spekulanter, fondvaltare, forexstrateger osv. att dom har inflationen på sin agenda. Och detta syns också i deras agerande på marknaden. Efterfrågan för inflationsskyddade obligationer har ökat, vilket enligt den allmänna tolkningen är ett bra tecken på ökade inflationsförväntningar.
Därtill har man på finansmarknaden hittat en ny strategi för att göra gynsamma affärer i en värld med ökande priser: investeringar i råvaror, mat samt mat- och råvarorelaterade aktier. Dessa nämligen ska mycket sannolikt inte minska i reellt värde, tvärtom.
Men man kan vara säkert på att centralbankirerna inte sover. OK, den europeiska centralbanken ska inte ta drastiska åtgärder men förväntningarna att den amerikanska centralbanken ska agera är på sin plats, fast det på marknaden finns bara små tecknen på att FED ska strama åt sin penningpolitik.
Ser man på Fed Fund Futures, derivat för kommande räntepolitik, har ränteförväntningarna förändrats i februarimånad. I början av månaden trodde man att räntenivån hölls på en oförändrad nivå. Nu i stället räknar man med 62 procents säkerhet att det blir en ränteförhöjning innan årets slut.
Sannolikheten för två förhöjningar är ändå fortfarande mycket låg och man borde inte överskatta förändringar i sannolikheter räknade med hjälp av derivatinstrument då priset på dessa är mycket känsliga för news flow då löptiden är lång.
Så infaltionsförväntningarna bland investerare har ökat en aning men det tros inte att penningpolitiken ska stramas åt i den närmaste framtiden.
Ränternivån i den utvekclade världen har varit oförutsedd låg men inflationen har i alla andra länder än i Stor-Britannien varit i kontroll. Faktumet att det till och med har tillämpats en så pass oortodox monetärpolitisk strategi att köpa statens oblgationer med nypressade pengar har inte heller ökat oroligheter om inflation bland investerare.
Men nu börjar man höra röster bland spekulanter, fondvaltare, forexstrateger osv. att dom har inflationen på sin agenda. Och detta syns också i deras agerande på marknaden. Efterfrågan för inflationsskyddade obligationer har ökat, vilket enligt den allmänna tolkningen är ett bra tecken på ökade inflationsförväntningar.
Därtill har man på finansmarknaden hittat en ny strategi för att göra gynsamma affärer i en värld med ökande priser: investeringar i råvaror, mat samt mat- och råvarorelaterade aktier. Dessa nämligen ska mycket sannolikt inte minska i reellt värde, tvärtom.
Men man kan vara säkert på att centralbankirerna inte sover. OK, den europeiska centralbanken ska inte ta drastiska åtgärder men förväntningarna att den amerikanska centralbanken ska agera är på sin plats, fast det på marknaden finns bara små tecknen på att FED ska strama åt sin penningpolitik.
Ser man på Fed Fund Futures, derivat för kommande räntepolitik, har ränteförväntningarna förändrats i februarimånad. I början av månaden trodde man att räntenivån hölls på en oförändrad nivå. Nu i stället räknar man med 62 procents säkerhet att det blir en ränteförhöjning innan årets slut.
Sannolikheten för två förhöjningar är ändå fortfarande mycket låg och man borde inte överskatta förändringar i sannolikheter räknade med hjälp av derivatinstrument då priset på dessa är mycket känsliga för news flow då löptiden är lång.
Så infaltionsförväntningarna bland investerare har ökat en aning men det tros inte att penningpolitiken ska stramas åt i den närmaste framtiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)